Lycka är...
.
Jag står på trucken och känner skarvarna i betonggolvet som får hela trucken att hoppa i sidleds när jag oundvikligen måste köra över dem.
Glider ur en gång och svänger ut på E18.
Någon ropar mitt namn. En tjej dessutom. Konstigt eftersom jag mest har killkompisar på jobbet.
Stannar trucken. Vänder mig om. Och ut ur gången kommer världens bästa vän A.
Ger ifrån mig ett högt iiiiiii och springer fram och kramar henne.
A som inte jobbat på mitt lager på ett år, är hos mig och gästspelar i två dagar.
Alltid jag o A som stod och skvallrade i gångarna om killar, livet och annat som man bara kan prata om med en riktigt bra tjejkompis.
Vi har ju såklart setts sen hon slutade för ett år sedan, men inte varje dag som vi gjorde förut.
Bara vetskapen om att hon var på samma plats hela dagen, fick mig att inte känna minsta motvilja till jobbet eller att tänka en enda jobbig tanke under hela dagen.
Kommentarer
Trackback
